Allt känns jobbigt och jävligt efter att jag inte lyckats gå på min diet som jag planerade att jag skulle ha gjort- Det är flera veckor sen jag skulle ha satt igång - eller ja, jag har ju kämpat hela året. Men nu skulle jag ju sätta igång igen och gå 5 veckor, men nej...

Jag går ut och köper mat på lunchen, fast jag har med mig det jag ska äta. Det räcker inte så jag går och köper en stor jävla kanelbulle. Och då snackar vi stooor - skulle kunna räcka åt 3 pers!

Jag har allt i min väg för att lyckas - allt!!! Men jag bara kastar bort allt. Jag bara skiter på allt och förstör för mig själv. Det är som ett straff mot mih själv. Jag förtjänar inte att må bättre än vad jag gör! Jag kan inte slå mig själv, eller skära mig själv, inte dricka eller knarka - så jag gör vad jag kan! Äter och äter. Utan att kräkas upp allt, bara för att det riktig ska tryckas ner i min kropp och jäsa där som en varböld!

Men hoppet är det sista som lämnar mig - man kanske inte kan tro det, men jag är mycket positiv! Så i morgon hoppas jag att börja igen och klara av det!